Usch vad jag inte gillar sommaren med alla måsten. Fixa frukost, lunch å mellanmål som jag normalt inte gör. Tycker inte om att bryta min dagliga vardag. Känns som man jobbar ihjäl sig. Stressar igenom dagarna. Nä nu längtar jag tills skolan börjar. Så jag kan då leva mitt normala liv som jag mår bäst av. Som alla andra somrar så har den här rullat iväg. Sitter nu på tåget för att åka till Sthlm, sen årliga Pride. Det ska bli kul och framförallt skönt att slippa alla måsten. Att bara kunna vara och inte måste hjälpa den ena ef den andra.

Tyvärr var tåget försenat i typ 30 min. Men det gjorde inget då jag satt å njöt i solen. Det blir ett byte då dom grejar på tågbanan precis innan Sthlm city.

Så nu ladda mobilen så jag klarar mig resten av dagen....eller inte. Det e tur att man har en powerbank med sig. Ha en bra dag :)

Sommar

Sommar för mig betyder, alldeles för lite sömn.  Jag har alltid varit en natt uggla, så att lägga mig tidigt funkar inte alls. Anledningen att jag sover för lite e att barnen vaknar tidigt. Men ibland eller rättare sagt ofta så tar även som sovmorgon och kan sova till 9-10. Varför gnäller jag då, jo alltid är det nån som vaknar för att sen somna om. Jag kan ta ett exempel, för nån natt sen somnade jag runt 02. Sen strax innan kl 03 vankande ena tjejen gick på toa. 10 senare vaknade den andra grabben och hoppade ner i min säng. 04 vaknade ytligare ett barn för att han drömde en mardröm. 06 vaknade jag själv till och kunde inte somna förens typ kl 08 och då sov jag typ till halv 10.

Nu har även den stora tjejen börjat att sommarjobba. Så hon älgar runt typ kvart över 8. Och jag lovar hon är inte den smidigaste och tystaste direkt :).

Älskar mina barn över allt annat, men alla lov är den jobbigaste tiden av dom alla. Då det måste fixas frukost och lunch. Pluss att försöka aktivera dom så mkt som möjligt så det inte blir för mkt skärmar att titta på.

Jag behöver sömn för att orka med mitt liv och då pratar jag inte om att jag behöver sova 24/7. Men jag behöver min sömn och mina rutiner för att jag ska orka funka.

Ha en bra dag i solen. För det ska jag ha :D

Trött

Är så himla trött hela tiden. Sover typ 10 timmar, å det är väldigt mkt för mig som annars kan klara mig på 4-6 timmar. 

Har alltid haft svårt att somna då min extra energi oftast sätts i gång då. Vill ju inte sova bort halva förmiddagen. 

Och när jag väll har vaknat till så tar jag alltid mitt morgon kaffe. Men ändå känner jag mig trött hela dagen. Helst av allt skulle kaj vilja krypa ner under täcket och stanna där hela dagen. Men tyvärr går det ju inte när det ena barnet ef det andra vill ha hjälp med någonting. 

Nä hoppas jag snart kommer in i nån slags rutin. Tyvärr tror jag inte det kommer att ske så länge det är sommarlov för barnen :(

När jag var ung kunde jag inte kontrollera mina ilska. Jag slängde grejer och slog igen dörrar mm. Så många saker har gått sönder genom åren.

Första gången när egentligen det största bröt ut var när jag och min första kärlek gick isär. Vet att jag gick loss i hanns lägenhet. Klippte sönder fotografi på hanns nya tjej som han var snabb att hitta.

Jag antar att min sjukdom bröt ut när vi gick isär så det var så mkt saker som hände runt omkring. Det var en svår period trots att det var jag som valde att lämna förhållandet :(

Jag träffade oxå en kille. Tyvärr fick han uppleva när jag insjuknade, trots hans unga ålder (han 16 och jag 19) tog han det väldigt bra. Han fick ta hand om mig fast han själv var ett barn. Han var iof väldigt mogen och skaffade barn när han var 18, dock inte med mig då vi bara sågs i drygt ett år. På tal om ilska, en gång när jag fick ett utbrott slängde jag en sax som tyvärr råkade träffa hans ben. Det var ap pinigt då vi fick åka upp till sjukhuset. Tror inte att det behövdes sys, utan som tejpad nog bara. Bara och bara, men så råkade det bli. Tror att han skulle ta saxen ifrån mig och råkade klippa mig i handen (han var inte våldsam nånstans).

Det komiska i det hela om man får säja så är att hans namn börjar på "M" och ärret jag har kvar i handen formar bokstaven M.

Dålig sömn?

Är det så att många mår sämre nu på sommaren?

Forskning visar att personer med bipolär sjukdom ofta har problem med sina cirkadiska klockgener, vår inre "klocka" som styr när kroppen ska släppa ut de hormoner som gör oss trötta, pigga, hungriga, när magen ska jobba osv. Den är ofta rubbad för oss så att våra dygn är längre än 24 timmar och då fungerar kroppen inte riktigt som den ska. De allra flesta människors inre klocka matchar jordens faktiska dygn på 24h. Men folk med affektiva sjukdomar, ex bipolär, adhd etc har sin inre klocka förskjuten.

Tex man brukar säga att den går ca 4h efter - om "vanligt" folk blir trötta och går och lägger sig 22 så kickar samma process igång för oss 02, samt att hormonerna dessutom släpps ut långsammare, så det tar längre tid att bli trött.

 

På sommaren störs den ännu mer av att det är så ljust, särskilt här i Sverige. 

Så lite tips så kan man:

- Skaffa mörkläggningsgardiner, den bästa är den med silver på baksidan (tycker jag)

- Se till att det är svalt i sovrummet

- Försöka att både gå upp, gå och lägga sig och äta ungefär samma tid varje dag, året runt. (Skittråkigt och svårt man dock så viktigt)

- Se till att man sover minst 6-8h per dag (8 timmar för mig är perfekt, dock inte mera för då får jag huvudverk)

- Du kan skaffa en wake-up-lamp som simulerar soluppgång så att man vaknar av ljus. Funkar fast man har mörkläggningsgardiner eller persienner.

 

- Ta melatonin för att hjälpa kroppen förstå att det är natt

det finns ny forskning som visar att det inte bara är de cirkadiska klockgenerna som krånglar utan att personer med bipolär sjukdom i stor utsträckning har problem med de cellerna som reglerar temperaturen i kroppen, vilket i sin tur leder till skov och särskilt under sommar och vinter när temperaturen varierar mycket.

Hoppas ni där ute får en bra sömn i framtiden.

 

Svårt att sova

Har kommit in i en period när jag har svårt att sova. Somnar typ aldrig före 02, fast jag går och lägger mig tidigare. Natten tills i dag blev jag trött vid 01. Men så fort jag lagt mig ner så blev jag jätte pigg.  så då åkte mobilen upp och den låg jag med i 1 1/2 timme innan jag äntligen somnade. Tog nån timme (orkade inte titta på klockan) så kom det minsta barnet ner och la sig bredvid mig. Som tur var somnade jag om ganska snabbt. Men har man små barn som jag så vaknar man oftast tidigt. Så 07.10 ville dom ha frukost innan dom skulle till fritids/skolan.

Så han med mkt idag. Har dammsugit övervåning och undervåningen. Vet faktiskt inte när jag gjorde det sist. Sen har jag även hunnit med att klippa gräset innan det väntade regnet ska komma.

Så han njuta sv solen några timmar. Var ju kallt å ruggigt på morgonen. Hoppas att ni/du får en bra helg <3

18 år

Jag var 18 år första gången jag kom i kontakt me depression. Åren innan var ganska hektiska. För mig var det som att kliva igenom en dörr när jag var 16 år. Träffade en jätte trevlig kille som jag trodde skulle vara mannen i mitt liv som vi kan kalla ”J”. Som liten var livet fullt av spänningar. Det hände saker hela tiden.  J ingick i ett gäng och det gänget var inte dom hederligaste killarna. Som ensam tjej i ett gäng på typ 8-10 pers var det ju as häftigt. Ja tyckte man då. Känslan man hade då, ja det var som att kicka igång nått och man blev helt exalterad. Så här i efterhand kan jag tänka att det var nog då jag kom i kontakt med Mani. Men det tänkte jag såklart inte då. Åren gick och gång på gång fortsatte alla dumheter, polis och skola var inblandade. Jag gjorde aldrig något olagligt. Jag var bara en skugga som följde med för att få spänning. Ef 3 år spänning ville jag ha en annan slags spänning, killar. Så det slutade med att jag flyttade och skaffade en egen lägenhet. Å resten får ni räkna ut själva ;)